Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

onsdag 10 juni 2009

Den viktiga skyltningen

Det borde vara lag på enkel, tydlig skyltning.

Jag är urusel på att hitta till saker. Jag litar inte på kartor (fast det borde jag ju eftersom lokalsinnet är kass). Jag gillar tydlig skyltning, gärna med pilar som visar exakt vart jag ska ta vägen. Vad som förväntas av mig vet jag ju själv. Eller?
För någon månad sedan var jag med på en fin avslutningsmiddag på en lyxrestaurang i Bryssel. Restaurangen var vacker med högt i tak, kristallkronor, luftiga utrymmen och vacker sekelskiftskonst. Toaletterna var en klass för sig. Det var genomskinliga glasbås med diskreta skyltar och tecken. Allt synbart. Tills man låste toalettdörren - då mörklades toalettbåset och glasväggarna blev heltäckande rökgrå.

Redan vid skyltningen borde jag ha vänt och hållt mig resten av kvällen. Det var två stora glasrum med tecken för MAN och KVINNA (de var i äggskalsvitt och inte färgkodat som bilden ovan). Eftersom jag inte kopplade vilket som var vilket, så valde jag att ta den totalt lediga toaletten (rummet till vänster hade ett bås som var mörklagt och upptaget). Jag väljer ett genomskinligt bås, stänger dörren och låser. Hela dagens Evian-konsumtion ville ut för att ge plats åt fin-vin och god mat. Där sitter jag i allsköns ro och blickar ut över toalettrummet, ser en liten kille på 10-11 år, han ser lika förvirrad ut som jag när han tittar på skyltarna som visar om det är för killar eller tjejer. Sen möts våra blickar. Shit. Våra blickar ska inte kunna mötas, mitt bås ska ju vara mörklagt från utsidan! Eller? Tittar på vredet på låset och ser att jag bara vridit om det till hälften...
Jag tittar tillbaka på lillkillens skräckfyllda ögon som inte kan slita sig från mig. Samtidigt kommer min kvinnliga kollega ut från damtoaletten som ligger till vänster - och som jag uppenbarligen inte gått in på. Hon ser killen, säger till honom att "Ja, lille vän, du har rätt - här är herrtoaletten, gå in här." Jag ser hur han lyfter handen och pekar på mig. Min kollega möter också min blick och.... jag vinkar lite glatt till dem. Undrar hur lång tid den Evianen egentligen vill ta på sig för att komma ut. Hur några sekunder kan kännas som evigheter och hur min kollegar formar orden "Lock the door Mia What ARE YOU DOING?!" . Men jag når inte, det är för långt borta. Jag fortsätter med min lilla Silvia-vink. Killen går tillbaka till sina föräldrar. Jag blir klar, tvättar händerna i ett coolt handfat, trippar genom restaurangen med ett stort leende på läpparna. För några fick sig ett gott skratt - och jag bjöd på det. Stackars killen däremot är nog skärrad för livet.


Bra skylt: Damtoalett till höger. Lätt att förstå.


Det är bara att erkänna - jag läser inte beskrivningar och instruktioner, jag ögnar bara igenom det jag tycker är viktigt. Förmodligen tyckte jag inte att det var så viktigt om det var herr- eller damtoalett, jag tyckte nog inte att själva låsandet var så viktigt heller.
På lördag däremot är det viktigt att jag kommer fram - även om jag brukar se mina felspringningar som bonus, för då får jag ju uppleva mer... men 68 km i spöregn är ändå 68 km i spöregn. Och alldeles precis perfekt för njutning. Jag hoppas att de har skyltat den nya delen av Sverigeledn enkelt och lätt att förstå.

19 kommentarer:

Anonym sa...

Bra Mia....
Visste väl att ja kunde lita på Dig!!!! Du är ju för underbar,,,,,
Sivan

Nix sa...

Riktigt roligt!

Men: den skylten är väl för skottar med kilt. Eller?

MarathonMia sa...

Sivan: ;) jag har fler historier - den ena värre än den andra.

Nix: Eller hur! Kiltar är rätt vanligt på lyxrestauranger i Bryssel...

Katarina M-I sa...

Haha, you made my day!!

Jag läser inte heller bruksanvisningar. Det är tråkigt och tar tid. Därför tog det mig 1,5år att aktiverar "auto stop" i Garmin...

Anna (Orka mera) sa...

Tur att jag är ensam här... har precis suttit och skrattat väldigt HÖGT när jag läste din lilla berättelse. Nästan så jag ramlade av stolen faktiskt :)

By the way, Sverigeleden är aldrig skyltad bra. Det hör till att man ska springa fel några miljoner gånger. Good luck :)

Farsan sa...

Det är förmodligen därför du springer in i nedfällda bommar för att sedan skylla på tävlingsledningen; kasst lokalsinne och läser inte skyltar. Starkt av dig att erkänna dina brister ;)

MarathonMia sa...

Cykelmygga: Fördelen med att INTE läsa är just att inte veta om alla funktioner. Alltså låter man någon annan lägga tid på bruksanvisningar, fixa sina inställningar så frågar man om hjälp när det känns ok att aktivera :)

Anna: Hua - du skrämmer mig. Sverigeleden dåligt skyltad. Då får jag se till att springa MED folk som kan det där. Eller lägga lite tid på att reka.
Kul att du fick lite skoj - som din ankgång fick mig att skratta igår...

Farsan: Sån e' jag! Skyller allt på andra för att jag inte orkar läsa finstilta små aptråkiga instruktioner. Fast att försvåra för konsumenter är ju inte snällt - bara för att det ska se lite snyggt ut... förilla en stackars blond liten svensk...

Zebban sa...

Ha ha ha ha jag kiknar av skratt, än en gång! Du är en outsinlig källa av lustigheter! Tur att du kan bjuda på dig själv, annars hade du haft det jobbigt!

Hoppas vi kommer hem från Norrtälje på lördag med fler roliga historier!

MarathonMia sa...

Zebban: Det är ju bäst att jag delar med mig - jag kan ju inte förvara hur mycket som helst :)

Larubsson sa...

Vad kul! Skönt med folk som vet hur man roar andra!
Kram på dig
/Veronica

Lasse Eriksson sa...

*SNYFT*
*SKRATT*

*Kan inte andas*

Hahahahahaha, den skulle vara go å ha på film och sända till funniest home videos.

Löpning & Livet sa...

Hahaha.. tack! det här var precis vad jag behövde just nu!

Anonym sa...

Moahahahaha!!!! F-n vad rolig du är Mia! Kramar i massor
HelenaF

Carina sa...

Obetalbart!! helt underbart! Asgarv!!!

Magdalena sa...

JAG TROR JAG DÖR AVS KRATT! ;O)

MarathonMia sa...

Veronica: Övning ger färdighet :D

Lasse: Hmpfff - på film? Jag uppträder bara live.

Carina: mmmm - obetalbart, men jag fick lämna lika mycket dricks som alla andra...

Magdalena: Nej - dö inte - vem ska jag då underhålla?

Henrik sa...

68 km... i Roslagen.
Du är modig.

Anonym sa...

Klart bäst idag! *kiknar av skratt*.
Och kan tyvärr bara instämma i kommentaren angående skyltningen på Sverigeleden. Kass. Tur att det är resan som är målet... Eller?

MarathonMia sa...

Henrik: Nu kommer jag inte kunna sova - darrar av rädsla...

Bureborn: Resan ja... du menar den dit. i bil? Eller hem? Målbilden är jag i högklackade pumps drickandes rödvin inte alltförsenad till festen..