Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

måndag 23 juni 2008

Kreativiteten flödar...

...bokstavligt talat!

Jag har alltid ansett mig kreativ. Jag gillar att analyser, hitta nya möjligheter, fixa själv. Jag tror mig klara det mesta. Ibland tror jag lite för mycket. För några år sedan arbetade min brors dåvarande flickvän på Björn Axén. Jag tyckte det var coolt att hon jobbade där. Baksidan var att det var ganska lång väntetid och ganska dyrt. Jag var nybliven mamma, superung och ganska fattig. Men kreativ som jag var tänkte jag att jag grejar nog en liten färgning hemma!

Sagt och gjort. Jag köpte ett paket blonderingsfärg, gick hem och satte igång. Det stod något i stil med "verkningstid 20-35 min". Precis när klegget är i håret ringer två kompisar som bor i en annan stad och är i närheten. Självklart bjuder jag på fika. Och glömmer bort tiden. Trevlig fika blev det i alla fall. Någon timme senare när det började svida rejält i hårbotten tvättade jag ur kemikalierna... och håret var GULT i botten, lite vitt i topparna - och någonstans hade inte hårfärgen räckt så det var råttfärgat. Min man fick sig ett gott skratt och sjöng "Yellow Submarine" för mig. Jag letade överallt efter hårfärgningsmedel som skulle göra mig normal igen, men överallt stod det att blonderat eller permanentat hår skulle vänta minst två veckor. Således hamnade jag på Björn Axén där brorsans flickvän fick ta till experthjälp. Salongens dyraste, bäst utbildade frisör (i alla fall på färg) tillkallades. Länge stod han och tittade på mitt hår, lyfte lite testar och frågade vad jag gjort. "Jag har blonderat mig!" säger jag glatt. "Så kreativt" svarar han.

I vintras tröttnade jag på min likt-en-polsk-hemmafru-utväxt och köpte en mild hårtoning och färgade mig brunröd. Idag skulle jag till min frisör och göra slingor... min hårfärg var nästan tillbaka i normalläge så Inger såg inte mitt eget hemmafärgeri. Hon satte flinkt igång med folieslingor i mitt långa, torra Kristina Lugn-hår. Hon satte mig under en varm huv och gav mig Damernas Värld. Lagom till att jag ska läsa om Mette-Marit och den danske prinsen, så känner jag att det bubblar och fräter. Vatten sipprar ner på framsidan av skyddsförklädet, vilket jag reagerar lite på. Jag kikar in på staniolpaketen och ser att det brusar och kokar, ser hur det har samlats en pöl på golvet av någon sorts vätska som resultat av en kemisk reaktion. Jag liksom ser kreativiteten flöda...ropar på Inger och säger "Jag jäser...!" Jag antar att det är för att Inger en gång i tiden var sjuksköterska som gör att hon handlar så snabbt! I en rörelse har hon fått bort huven och ropar åt mig att sätta mig i tvätten. Jag ser i hennes ögon att hon är rädd. Rädd att hela mitt hår ska vara bortfrätt. Det enda hon säger är "Mia, har du färgat håret själv?" Jag medger lite skamset att visst, det har jag gjort, men det var läääääänge sen. Hon räddar i alla fall det mesta. De 15-20 cm av nedersta topparna av mitt torra Lugn-hår var en kritvit, tuggummiliknande, sönderfrätt gegga. Denna klipptes bort.

Resultatet? Det var bara den nedersta delen som hann "brinna" upp, så nu är jag nyklippt med solblekta slingor och en liten lugg. Och det ser hur genomtänkt ut som helst.

Den nya frisyren gick dessutom jättebra att springa med!

Kungsholmen runt på måndagskvällen:

Sträcka: 9,5 km
Tid: 50:21
Snitt: 5:18
Puls: 160 (max 172)
Sprang om: 2
Blev omsprungen av: 1

8 kommentarer:

Puma sa...

oj då, så det kan gå... men - det blev ju snyggt till slut. ingenting ont som inte har något gott med sig, eller vad det nu heter. :-)

funrun sa...

hahaha... jag älskar hårhistorier - eftersom ajg själv är upphovsmakare till otaliga. I helgen fick jag tex spel på mitt delvis för långa hår, så jag satte trimmern i håret. Det blev... kortare, lite mer monchichi... Men det ser okej ut ändå. Vänster-flata med egen look är mitt arbetsnamn.

Andréa sa...

Haha, sådär skulle jag också kunna göra, typiskt mig liksom :)

Karin sa...

Bildbevis! Jag vill se dig i din nya frisyr ju! Övertygad om att du är supersnygg, även om du ju var supersnygg redan innan frisyrbytet :-)

bureborn sa...

*gapskrattar*
Ett sån härlig historia att börja dagen med, nu fnittrar jag på min väg till kaffeautomaten.
I mitt badrrum står en förpackning hårfärg. Som jag hade tänkt ge mig på i afton. Men nu vet jag inte. :-)

Anna (orka mera) sa...

Hahaha, tack för ett gott skratt :)
En bild på nya frisyren vore kul!

Cykelmygga sa...

Huuu. Jag ryser. Har också varit kreativ och fått bubbelgumhår. I min vilda skidåkarliv tvättade jag mitt slingade hår med schampo innehållande "röda pigment". Resultatet blev superhäftigt och funkade ända till jag hamnade i Chamonix då schampot reagerade med det franska vattnet... Kommer ALDRIG glömma känslan av hår som förvandlas till tuggummi.

Det gjorde mig vuxen på tre sekunder, och mindre kreativ just vad gäller egna experiment med håret.

Så jag säger bara vad SKÖNT att du blev snygg i håret. Det är hemskt att ha ful frilla!!!

Run on baby!

/Katarina

MarathonMia sa...

Puma: så sant, så sant - nu har jag i alla fall ett ordentligt klippt hår!

Funrun: jag kan bara titta under lugg, vifta med lillfingret och säga: "Så kreativt!"

Andréa: haha - kul att känna igen sig, lättare att relatera :-)

Karin: laddar upp en på rotmos.

Bureborn: testa vetja... eller inte. Jag kommer ALDRIG färga håret själv igen. Det var scary.

Anna: bild på väg.

Katarina: Visst är det tråkigt att känna sig "vuxen" i ett naffs. Jag brukar varna min 15-åriga fjortisdotter för hemfärgningar...och så gör jag en själv.