Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

lördag 29 augusti 2009

"Hur kan du vara så pigg?"

"Vi har ju sovit lika länge!" sa Stekaren tjugo över åtta imorse.

Efter lite fnulande kom vi fram till att det förmodligen beror på kost och motion. Jag är PÅ eller AV. Pigg som fasiken när jag är vaken - full av energi, glädje och entusiasm. När jag sover - då sover jag verkligen, låter kroppen återhämta sig, ladda för en ny dag. Om jag blickar tillbaka 7-10 år så hade jag lätt för att somna på konferenser, nicka till under möten, tappa fokus och känna mig sömnig. Sedan jag började träna och tänka på vad jag stoppar i mig (inga halvfabrikat, minimalt med läskiga tillsatser och massor av protein, järn och vitaminer/mineraler) har jag aldrig kännt mig trött på möten eller konferenser. Jag är pigg. Jag är full av energi. Och just nu är jag väldigt lycklig.

Nu har det varit lite sisådär med motionen den senaste veckan (mot normala fall alltså). Jag visste inte riktigt hur min kropp skulle reagera på 16 mils löpning så jag var snabb som attan att boka in varenda kväll efter GAX på roligheter med släkt, vänner och Stekaren. För jag trodde jag skulle vara trasig. Men jag är hel. Hel och löpsugen. Visst har återhämtningsveckorna (snart 2st) varit fantastiska. Men imorse bestämde jag mig Tillbaka-Till-Bra-Mat-Och-Träning.

Mjukstartade med lång DN-frukost i solen...

För att sedan kratta gräs... (all gratis motion är bra motion!)

Bada med Stekarens häst, förlåt - jag menar hund. (Ja, jag är skiträdd för hundar, men den har inte ätit av mig ännu).
Sen var det dags för löprundan, den där sköna strax innan grillmiddagen. Jag undrade om jag kunde få sällskap av Stekaren eftersom jag inte känner till ön vi är på. "Ska bara kolla om jag har några joggingskor". Och voila! Ett par 80-tals läckra Brooks stod i förrådet och ville luftas. Eller inte. För under löprundan föll de i bitar och såg ut så här efter devavslutade 6-kilometrarna.

Nu väntar grillad lax med ugnsbakade rotgrönsaker, färskpotatis, spenatsallad och massor av tomater. Det är vi värda! Vi hann ju med första omgången av 100 push ups på altanen också!
Nog ska jag få Stekaren att bli lika pigg som jag! Hänger ni med?

8 kommentarer:

Carina sa...

Absolut, jag behöver nog lära mig allt jag kan om kost och näringsintag. Tror jag är totalt kass på det...

Elin sa...

självklart hänger vi med :-)

Magdalena sa...

Exakt så är det ju - bra mat och motion= pigg och glad. Vilken härlig lördag ni haft! MEn varför heter han Stekaren???

Micke sa...

Ahh, DN-frukost.. Livets goda. Bara byta ut knäckebrödet mot nåt mörkt bröd så skulle det var i princip vara min drömbricka på morgonen. Om det är gröt i skålen då.

Magdalena: Han kanske är nåt slags ekonomaktigt och kör stekarstilen? Eller så är han kock och stekar mycket mat?

MarathonMia sa...

Carina: läs, läs, läs... det finns så mycket tips att få!

Elin: jajamensan - häng med på ordning och reda!

Magdalena: Han kör givetvis en cool Stekarbil :)

Micke: Mmmm havregrynsgröten och rågbrödet var förstås mitt. och den färskpressade apelsinjuicen till smakade himelskt.

åsa sa...

mer än gärna - somnar ofta framför datorn.... kom med alla tips du kan :)

MarathonMia sa...

hmmm - jag är ingen kostrådgivare men kan ju ge tips på vad som passar för mig. Alltid finns det NÅGOT som passar andra :)

åsa sa...

det som funkar för dig - kanske funkar för oss :)