Kroppen är en finurlig maskin. Jag trodde jag skulle vara däckad efter USA och Canada-resan men jag tränade mig igenom jetlagen.
Ett långpass i Ursvik med Miranda, Abbe och Thomas fick avsluta träningsveckan. Foto: Miranda
Denna vecka har det blivit 9 träningspass fördelat på 5 militärpass och 4 löppass. Det kan låta lite mycket men är egentligen en normal Intensivvecka för mig. Om fördelningen hade varit 5 löppass och 4 NMT-pass vill säga. Nu samlade jag ihop 7 mils löpning och 668 minuters träning. Trots övertid på jobbet, IKEA-besök, 40-årsfest och röjning i förråd och garderober...
Dessutom har dottern köpt gymkort och blivit överspeedad på endorfiner och fick till 4 pass där crosstrainer, löpband och andra maskiner har fått bekanta sig med Elin. Nästa vecka ska hon på nybörjaryoga. Jag visste väl att hon skulle gilla det - bara hon fick välja själv vad och när hon ville börja träna något. Det går ju inte att tvinga andra, även om man så gärna själv vill dela med sig av positiva känslan som träningen faktiskt ger. Den måste upplevas.
Och appropå träning. Nu har jag sista veckan Att-göra-vad-jag-vill på. Från och med 1 december kör jag igång med träningen inför Vasaloppet, TEC, Comrades, Vätternrundan... och just det. Tydligen ska jag greja en chins(s) innan sista november. Moahahahaha!
12 kommentarer:
Det är rätt! Jag märkte med att om man bara nonchalerar jetleg eländet tillräckligt mycket så försvinner det!:-)
Snygg outfit!:)
Du, kan jag va me på ett hörn vid planeringen så vi synkar några tävlingar? Tänkte testa och förbereda mig mer än 2 dagar innan en tävling och se vad som kan hända då....;)
Puss bästa
Just nu är det rent martyrskap att läsa din blogg: jag har löpförbud x månader, där x ännu är obekant men större än tre. :( Men det är ändå kul att läsa om din träning, förstås! Bilderna från Canada satt jag o dreglade vid!! :)
Hej
Liten fråga från en wannabe.
Kollade även på Mirandas blogg. Som jag förstår det så springer ni runt och pratar hela tiden. Vad har ni för kilometertid (Puls?)när ni orkar med det?
Jag brukar ligga på 5:50 till 6:20 beroende på form och distans. men även vid 6:20 tempo blir ett längre samtal ansträngt.
Imponerad (som vanligt)
/Olle
Ingmarie: Precis! Som att nonchalera att man är hemma igen liksom.
Anneli: Tackar - den fina lilla rosa inköpt i New york. Tack väder. Tävlingar?? Hänger du med till Comrades? ;)
Louise: iuuuuuh! Attans vad trist! Hoppas du överlever x.
10 sekunder: Långpass ska ALLTID gå långsamt i prattempo. Vi körde flackt 8 km, sedan kuperat 10 km för att avsluta flackt 3 km. Snacktempo blev 6:07 min/km och medelpulsen 149.
Hej Mia!
Apropå att klara en chins!
Har du fått stången på plats ännu så att du kan träna hemma?
pssst. Mirandas kompis heter Thomas:-)
Oj!, glömde skriva namnet:-)
(fast du visste väl att det var jag:-)
/Kalle
Haha - klart han heter Thomas - nu förstår jag varför jag borde lägga ner mer än 10 minuter på mina inlägg... Tack Kalle, och JA jag fattade att det var du. Jag har faktiskt burit runt chins-stången och ser det som en del av träningen...
Snart åker den upp!
Jag vill höra ALLT om upplägget inför Vätternrundan. Och allt det andra också! Och jag ska nonchalera jetlag som bara den under hela våren när jag åker fram och tillbaka - jag som annars brukar vara helt förtvivlat komatos, trögtänkt och allmänt useless :) Löpdojjor och bikramoutfiten får åka med den här gången!
När jag testade att göra en pull-ups förut så kunde jag göra 1/4, haha, om jag bedömde mig självt väldigt snällt vill säga. Tung övning det där!!
Emelie... jag ska bara lära mig att cykla först!
Carina: Då är vi på samma nivå. Och jag är en snäll domare :)
Mia, you and me both. Och jag måste köpa en cykel.
Skicka en kommentar