Välkommen hit! Här delar jag med mig av träning, utmaningar och pannbensbyggande. I augusti 2010 sprang jag Sveriges längsta terränglopp,
GAX Trans Scania, som mätte 246 km. Nu tränar jag vidare mot fler ultradistanser Comrades i Sydafrika och en Svensk Klassiker. Till min hjälp har jag IF Linnéa Löpning, Nordic Military Training, Coach Ken Hakata och en hel drös bloggjoggare och ultravänner. Parallellt med detta ska jag coacha Moa Herngren att springa Stockholm Marathon 2011 under 4 timmar.

söndag 28 november 2010

Gårdagens tretimmars

Jag var mentalt och känslomässig trött och sliten efter en rätt tuff vecka. Kroppen var pigg och jag hade 3 dagars helvila bakom mig, med 8-timmars-sömn-nätter. Lördag morgon blickade rakt in i min förvirrade själ.

Här når leendet inte riktigt mina ögon. Jag står utanför mitt hus, redo för tre timmars träning. Tre timmars terapi. Tre timmar av funderingar, reda-ut-saker-i-huvudet och min alldeles egen egotid.

Sprang med rygga mot Östermalms IP för att köra NMT. Missar dem med några minuter, men vet att det är Commander Bruno som kör. Alltså skog. Hittar dem snabbt och teamar upp med Malin. Jag är svag i hamstring och kan inte springa snabbt i intervallerna. Jag är stark som en oxe när det kommer till benträningen och springande-med-kompis-hållande-i-västen. Kör 1,5 timmar med min rygga eftersom jag var sen...boch joggar sedan vidare mot Kungsholmen. Jag har tränat drygt 2 timmar och tar en lugn runda och tänker, funderar och tar tillbaka kontrollen över mina känslor.

Jag känner hur lugnet sänker sig över mig. Hur jobbiga saker accepteras för vad det är. Hur min "hemlängtan" visar sig och varför. Jag är här och nu. Tar sedan tag i min rehab de sista 18 minutrarna av min utmaning. Har klarat 3 timmars träning. Är gladare, mer harmonisk och fantastisk tacksam över livet.

Nu med glädje i ögonen.

Hur gick det för er?

10 kommentarer:

Mia sa...

Bra jobbat där. Ibland måste man bara släppa allt och TRÄNA. Många saker faller på plats :)

Tackar som frågar. Det blev 5.1 mil igår i löparskor. Alla i min omgivning är i chock. Jag bara äter...

Christel sa...

Hej Mia. Din blogg är en oerhörd inspiration för mig. Jag är äldre än dig men känner ändå kan hon så kan jag. Skillnaden mellan oss kan jämföras med att du är i elitserien och jag i div 5. För mig spelar det ingen roll, jag vet min begränsning men du hjälper mig att våga tänja lite extra.
Så idag skäms jag. Var så Mia-olik igår så klockorna stannade. Ingen träning fast jag bestämt mig att köra hårt. Har inte ens något att skylla på. Blir det aldrig så för dig?
Mina vänner? tycker att det är sunt när jag hoppar över träning. Kanske lättar det på deras eget dåliga samvete. Nåväl idag är en annan dag. Tack för att du skriver!

Anonym sa...

4:a timmars rådjursjakt -11*C i skogen. Skönt med bastu efteråt

/10 sekunder

Tiotimmar sa...

Så här: www.tiotimmar.se

/Magnus

Me sa...

Skidpremiär:)

MarathonMia sa...

Mia: Me like!

Christel: Klart jag dissar allt ibland och hoppar över. Men då använder jag pannbenet och säger att jag behöver vilan.För varje extra vilodag så bygger jag lite fler celler. Träning på insidan istället för träning på utsidan. Tack för fin feedback - jag är glad att kunna inspirera.

10sekunder: sedärja!

10 timmar: Respekt! En cykelmara (plus) i oplogad miljö. Jag skulle vara skiträdd!

Me: Bra där! Jag lyckades köpa pjäxor!

Träningsglädje sa...

härlig dag. ibland behövs ensamtiden i spåret.

Jessica sa...

Jag begav jag mig ut på en tilltänkt 3 timmars lugn löprunda.
Visade sig att jag var för tunt klädd (-7 och vind), min vätskeryggsäck gick sönder och läckte vatten, jag sprang bort mig upp i en terrängig, oplogad, backig 7km lång skogsväg, hamnade bland jägare och fick snällt vända tillbaka när vägen "bara" tog slut.
Jag frös vid 13km, iPoden strulade, gjorde en pit stop hos svärmor, fick låna 6-åriga brorsdotterns mössa för min var för - tunn - och sprang vidare.
Efter 15km försökte jag äta mina russin, gick inte för mina käkar var frusna, biscottisarna jag hade med mig var för hårda, motvinden pinade men jag var åtminstone i byn.
Efter 18km och knappt 2 timmar ville jag bara hem fast lyckades springa mig längre bort hemifrån och snodde till slut ihop 20km, ett personligt rekord i distans och kom fram till att jag kunde tillgodoräkna mig 3 timmar med allt som rådde under mina 2h3min :-)
Det blev alltså inte 3 timmar för mig, dock blev det 2 intensiva pannbensbyggande härliga timmar! Jag är himla stolt över att jag inte gav upp och stolt över att ha byggt så mycket envishet och vilja där du Mia, har ett par fingrar med i spelet tack vare dina kloka ord.

God Första Advent på dig!

MarathonMia sa...

Träningsglädje: Verkligen. Blev bra terapirunda det där.

Jessica: Vilket pass! Där kan du snacka om pannben. Nedrans biscottisar som var hårda! (hade liknande upplevelse med en frusen power bar - träningsvärk i käkarna i två dagar). Tack för fina ord - klappa dig på axeln och var stolt över din insats. Du kan gott tillgodoräkna dig 3 timmar - för du vilade väl skönt efteråt?

Ingmarie sa...

Hur bra som helst! :-)